Är fascinerad och full av beundran över min vän Vonkan som efter två veckor instängd på antenatalen (avd för problemgraviditeter), ett dygn av värkar med värkstimulerande dropp och en förlossning som avslutades med ett kejsarsnitt är avundsjuk på mig som har min förlossning framför mig. Kan se henne framför mig, tindrandes med ögonen när hon säger att det var den bästa händelsen ever och att jag ska njuta av varje minut av min förlossning.
Jag har iofs tänkt åka in, få lite lagom ont, sniffa lite lustgas och sen fisa ut en lagom stor liten knodd. (Dvs inte köra Vonkanstyle). DET ser jag fram emot!
Grattis till lilla Miranda, Vonkan o Patric!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, det räcker med "lagom" förlossningserfarenheter om man får önska.
SvaraRadera